HPP Risk Assessment SAM

Information

Document No.
Audit Title
Client / Site
Conducted on
Prepared by
Location
Personnel

Systematiskt arbetsmiljöarbete: Att undersöka och bedöma risker, åtgärda och följa upp ingår som ett led i ett fortlöpande systematiskt arbetsmiljöarbete, som alla arbetsgivare i landet ska bedriva. Arbetsmiljöarbetet ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön och ingå som en naturlig del i allt dagligt arbete.

Risker: Definition av risk Man skiljer på frivilliga och ofrivilliga risker, där ofrivilliga risker är risker som individen själv inte kan påverka t. ex. bränder eller fabriksolyckor. Ordet risk finns med en mängd definitioner och tolkas olika. En definition är: en sammanvägd bedömning av sannolikheten att någon händelse inträffar och konsekvenserna den medför. Bedömningen av sannolikheter sker primärt med hjälp av olycksstatistik och erfarenheter från inträffade olyckor. För avgränsade olyckor kan sannolikheten beräknas med en så kallad felträdsanalys. Bedömningen av konsekvenser görs genom uppskattning eller beräkning av aktuella riskkällors skadepotential och skadeverkningar. Uppfattningen av risk är annorlunda beroende på dess påverkan och i vilket förhållande till risken den enskilde individen befinner sig; om risken uppenbarar sig i hemmet eller på arbetsplatsen. Eftersom värderingen varierar efter uppfattning, varierar även den risknivå som samhället och individen anser som godtagbar. Vad som fortsättningsvis avses med risk är risken för olyckshändelser i samband med värdering av säkerheten. Det handlar om en sammanvägning av konsekvenserna och sannolikheten för en olycka. Rent matematiskt kan risk uttryckas som produkten av sannolikhet och konsekvens. Förebyggs olyckor och skador aktivt? Fördelas arbetsuppgifter för att förebygga ohälsa/olycka? Är ansvarsfördelningen klar? Drivs arbetsmiljöarbetet på ett konsekvent sätt? Är arbetsplatsen fri från allvarliga risker? Är verksamheten fri från olycksfall eller arbetsskada? Särskilt vid förhållande som: Vinter, sommar, höga flöden, låga flöden, mörker, haveri och redan skadad. Nyanställda behöver utbildning.

Damm, utskov, intag, vattenvägar

Damm, utskov, intag, vattenvägar

I samband med översyn av t ex vattenväg föreligger en förhöjd risk för fall, kläm eller halkolycka. Klämolyckor, med dödlig utgång som följd, har inträffat när man reglerat ledskeneapparat utan att informera alla arbetare. Vidare är tömda vattenvägar normalt väldigt hala varför stor risk föreligger för att man ska falla och slå sig. Risk för fall förekommer även vid montering av arbetsplattform under löphjul. Konsekvensen av ett sådant fall är normalt större än vid fall i turbinspiral. Allvarligheten vid en olycka är stor. Förtydliganden av vattenvägar, här skall man också beakta de risker som finns i vattenmagasin. Pegelbrunnar, pegelkurar utan jordfelsbrytare, batterier uppställda i kurarna etc., falla i brunnen (finns stege från botten och upp, rostiga infästningar, hala) eller fall i strömmande vatten. Stora variationer vad det gäller dämningsgräns. Sänkningsgräns (försämrad is, blottlägelse av intagstunnlar, erosionsskador som påverkar sannolikheten och konsekvensen av en olycka. Luftschakt i långa tilloppstunnlar och utlopp inte att förglömma (staket, trädfritt, rasrisk och erosionsskador.
9. Höga flöden
9. Höga flöden förstärker risker förknippade med vidmakthållande av damm, utskov och intags- funktionalitet.
Förhöjd risk vid reglering av luckor. Spettluckor med hydraulspett.
10. Nedstörtningsrisk
10. Det finns magasin som efter tappningssäsongens slut har många meter ned till vattenytan eller dammbotten. Detta gäller magasin med stor regleringsgrad. När ska det finnas fallskydd, t ex skyddsräcken? Enligt föreskrifterna ska det normalt finnas skyddsräcken eller annan liknande skyddsutrustning om nivåskillnaden är två meter eller mer. De kan också behövas vid mindre nivåskillnader, t.ex. om det finns vatten nedanför eller uppstickande armeringsjärn som man kan falla på.
11. Hantering av bryggor/länsor/flottningsbommar/sättar, nålar
11. Vid sätthantering, tunga lyft. Använd säkerhetssele.
12. Farlig arbetsställning
12. Vid sätthantering, tunga lyft. Använd säkerhetssele.
13. Svårt att ta sig upp/ut. Man kan ramla i vattnet.
13. Ramlar man ner i vattnet framför intaget dras man ner och fastnar mot intagsgallret. Vattenhasigheten är ca 1,25-1,5 m/sek. Större risk för halka på våta underlag och strömmande vatten. När ska det finnas fallskydd, t ex skyddsräcken? Enligt föreskrifterna ska det normalt finnas skyddsräcken eller liknande skyddsutrustning om nivåskillnaden är två meter eller mer.
14. Drunkning
14. I samband med normala skötselarbeten i intagsbyggnaden eller utskov föreligger risk för drunkning. Särskilt stor risk för detta är i samband med rensning av isgrindar på intag, då skyddsräcken i vissa fall måste demonteras för att arbetet ska kunna utföras. Risk föreligger även för att man kan ramla ned innanför intagslucka. Vissa utskovsluckor vinterisoleras manuellt och då förekommer klättring runt luckan och arbete från stege osv. Risken för drunkning är då större än normalt. Vidare bedrivs inspektioner av vattenväg med hjälp av dykare, risken för drunkning ökar givetvis vid sådana arbeten men risken är då mer uppenbar.
15. Automatisk start av maskiner/luckmanövrering
15. Vid luckrörelse (Fjärrmanövrar eller automastisk flödesreglering, VNR, KAS, föreligger risk för kläm/krosskador). kraftstationers och vattenmagasins vattenvägar.
16.Arbeten nedströms utskov/skibord/älvfåra
16. Viktigt att vidta alla nödvändiga säkerhetsåtgärder. Följa anvisningar och instruktioner. Ex.Elforsk rapport 01:14. Säkerhetsanvisningar för arbete i och invid. Följ driftinstruktioner.
17. Branter
17. Nedstörtningsrisk föreligger.
18a. Läckvatten från luckan kan frysa till is i tilloppstuben
18a. Läckvatten från luckan kan frysa till is i tilloppstuben. Åtgärd: Innan arbetet påbörjas i tilloppstuben eller i spiralen skall man kontrollera isbildningen innan arbetet påbörjas för att undvika personskador av isklumpar.
Åtgärd: Vid arbete i tilloppstub/spiralskåp skall man försäkra sig om att inte is bildats på nedströmssidan av intagsluckan.
18b. Is/svallis.
18b. Vid väderomslag på vintern till mildare väder bildas is/svallis på gångvägar, trappor och dammvägar mm.
19. Öppnar dörr rätt ut till trafiken
19. Dörr ut från intagsbyggnaden eller luckspelkur
20. Störtfyllning
20. Störtfyllning av tilloppstuben leder till luftrörelser
21. Luftrörelser
21. Det föreligger alltid en risk för luftrörelser i samband med störtfyllning av en trycktub. En förutsättning för att man ska skadas vid ett sådant förlopp är att man befinner sig i eller omedelbart utanför intagsbyggnaden. Anledningen till att en trycktub (tilloppstub) kan störtfyllas är att det på många stationer saknas gränsläge för fyllning eller om det finns ett sådant gränsläge att det inte fungerar och man kan därigenom skadas av luftrörelser. Kontrollera vippluckors funktion! De kan ha fastnat pga is eller svallning eller hindras av någon konstruktion, t ex inbrottsgaller. Kontrollera att portar där större luftmängder kan passera kan spärras i både stängt och öppet läge! Förse dörrar som gränsar mot utrymmen som innehåller fria vattenytor med stängningsdämpare! (alternativ lösning; skjutdörr, sluss) Sätt upp skyltar som varnar för plötsliga luftrörelser och därmed krafter på dörrar vid passager in mot trängre utrymmen med fria vattenytor! Ex: dörrar in mot svallgallerier, dörrar i dåligt avluftade intag Fyllning/tömning av tilloppstuber måste göras på ett kontrollerat sätt. Säkra plattformar i tomma tilloppstuber mot upptryck!
Detta kan uppstå vid korsdrag från manlucka eller plötsligt när grannaggregatet orsakar svallning i ett gemensamt intag. Kontrollera vad som händer när brandportar stängs, varvid volymen mot ett svallutrymme minskas, och ett nödstopp kommer ett moment senare! Riskerar brandportar att slås ut?
22. Rensning av intagsgaller. Lastkoppling av flytgods.
22. Vid hantering av sjunktimmer o dyl måste man vara observant på att det kan haka i samt att timret kan slå upp.
23. Rörliga delar gör att man tappar balansen
23. Vid sidoförflyttningar av grindrensare. En del grindrensare startar och går automatiskt. Typ Timsfors.
24. Vattenöversvall på avställt aggregat via sin tilloppstub
24. Se bilaga 8.2 i ESA Vattenvägar Kraftverk
25. Svallning
25. Det finns risk för att det, vid två eller fler intilliggande intag eller utskov där en av luckorna är avställd i stängt läge, uppstår svallning vid tappningsändring och den avställda luckan överspolas. Svallningsrisk vid återkommande start/stopp av aggregat ska framgå av anl instr. översvämning via Svallgalleri
26. Risk för fall i tom tilloppstub
26. I samband med att tilloppstuben (trycktuben) är tömd och underhållsarbete sker invid avspärrningsräcke till tilloppstuben, föreligger risk för fall över räckets normala höjd. Risken ökar vid längre avställningar. När ska det finnas fallskydd, t ex skyddsräcken? Enligt föreskrifterna ska det normalt finnas skyddsräcken eller liknande skyddsutrustning om nivåskillnaden är två meter eller mer.
27. Arbete i djupa brunnar
27. Det finns pegelbrunnar som är så djupa (Ex Flåsjö dammpegel) att det på de lägsta nivåerna inte finns något syre! Kvävningsrisk med andra ord. AFS 2011:19 §31-32 och §36.
AFS 2011:19 §31-32 och §36.
AFS 2011:19 §31-32 och §36.
AFS 2011:19 §31-32 och §36.

Maskinsal, generatorvåning, turbinvåning, spiralvåning Utomliggande byggnader (verkstäder/miljöbodar) Övriga lokaler, annat och gemensamt

Brott på damm och vattenvägar. Påverkan av vatten, rök, hetta, felaktig manöver och sabotage.
31. Man följer inte allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete.
31. Enligt 41 § räddningstjänstlagen (1986:1102) skall ägare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information.
32. Brand, överhettning (lagrad olja), explosion av pyrolysgas.
32. "Ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att hindra brands uppkomst och spridning faller direkt på ägaren eller innehavaren av en byggnad eller anläggning. Sådana åtgärder skall enligt lagstiftningen ske på dennes eget initiativ". Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och innehavare fortlöpande bör bedöma brandriskerna och identifiera de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det.
Brandlarmsektioner ställs av men inkopplas ej vid arbetsdagens slut.
Brandvakt skall ej ta rast när övriga tar rast. Tidsförskjut rasten.
Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder:
Utrymmningsvägar
Brandceller
Nödbelysning
Dörrar i brandcellsgräns
Dörrar i utrymningsvägar
Brand- och utrymningslarm
Släcksystem
Brandgasventilation
Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem
Räddningsvägar
Stigarledningar
Brandskydd av bärande stomme
Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad
Brandtätningar
Ytskikts brandklass

Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder:
Ansvarsfördelning
Utbildning
Information
Övningar
Instruktioner och rutiner
Service och underhåll
Kontrollplaner och dokumenthantering
33. Översvämning på grund av svallning
33. Risk för översvämning p g a svallning är liten vid normal drift. Möjligen kan återkommande start och stopp vid frånslagsprovning orsaka översvämning. Detta är inte troligt att detta utretts i alla kraftstationer som vi bedriver verksamhet i. Svallningsberäkningar, vad gäller snabbstopp och start mot återkommande första våg, brukar vara utförda.
Vid nätbortfall och återstart av aggregat för snabbt kan man redan ha pendlande (oscillerande) vattenvägar. Vid förändringar av nedre vattenytan (högre yta skapad av byggnationer nedströms) kan man ha tagit för stor del av svallgalleriets kapacitet.
34. Översvämning på grund av rörledningsbrott
34. Giljotinbrott på större rörledningsavgreningar från tilloppsidan kan innebära risk för översvämning av stationen. Risken till följd av detta är stationsberoende. Bedömningen är också att förloppet är relativt långsamt.
Inte normenligt montage. Man har svetsat t ex svart mot rostfritt.
35. Översvämning på grund av tubbrott
35. Tubbrott är ytterst sällsynt och personrisk föreligger därför knappast. Vid ett eventuellt tubbrott är konsekvensen däremot allvarlig. Stationen förväntas vattenfyllas snabbt och risken är stor att personer som vistas i anläggningen utsätts för omedelbar fara.
36. Travers saknar skylt för maxlast
36. Man måste veta lyftkapaciteten.
37. Hängande linor man kan fastna i, svajande last.
37. Vid lasthantering i lyftschakt får ej räcken o dyl avlägsnas. Svängande last kan slå omkull personer. Det måste finnas ett fysiskt hinder som förhindrar nedstörtning.
38. Automatisk start av maskiner
38. Vid arbete i fjärrkontrollerad station finns risk för att manövrar utförs och som personal lokalt ute i anläggningen inte känner till. Olycksrisken är stor.
39. Tunga lyft, lyftredskap havererar
39. Alla som arbetar med eller kommer i kontakt med koppling av last, lyft av last och körning med hängande last måste känna till vissa grundläggande säkerhetsregler. Lyftanordningar måste vara besiktigade och godkända för lyftändamålet och lyftredskapen måste vara anpassade till det som ska lyftas. Den minst lika viktiga faktorn – den mänskliga – måste också vara rätt utrustad för att arbeta med koppling och lyft av last med hjälp av maskiner. Föraren ska ha yrkesbevis/utbildningsbok och kunskap för den aktuella maskintypen. Kunskap om lyftteknik och lyftredskap är nödvändig. Den som kopplar lasten måste också ha tillräcklig kunskap. Rätt utrustning i detta sammanhang är kunskap och engagemang!
OBS!
Kontrollera alltid att lyftanordningen är besiktigad och godkänd och använd bara godkända lyftredskap!
40. Oljedimma
40. Oljedimman kondenserar och man erhåller oljiga och hala ytor.
41. Buller
41. AFS 2005:16 Buller innebär främst en risk för arbetsskada på sikt men bullret påverkar även vårt sätt att arbeta. Koncentrationsförmågan och möjligheten att kommunicera i stationen försämras. Att uppfatta någon som ropar på hjälp är inte möjligt i denna miljö. Svårigheter att uppfatta exempelvis brandlarm är uppenbar. Det är svårt att bedöma hur stor sannolikheten är för att en olycka eller ett misstag kan inträffa på grund av buller, dock får man väl anse att det är en uppenbar risk. Allvarligheten, vid en uppkommen bullerskada, är stor.
42. Handhållna maskiner
42. Försök att använda avvibrerade verktyg i så hög utsträckning som möjligt. Arbetsrotation vid långvarigt arbete med handverktyg är också att föredra mot ett ensidigt användande hos vissa. Personal som använder handhållna maskiner ska vara väl förtrogna med dessa och i vissa fall även genomgå utbildning.
Exempel på sådan utbildning är utbildning för körning av motorsåg och röjsåg. För att undvika strömgenomgång hos handhavaren skall elmaskiner kopplas till jordfelsbrytare.
43. Kläm/vridskador/amputering
43. Kläm och vridskador är vanligt förekommande med arbete med handhållna maskiner. Vanligt förekommande är också att fingrar och andra kroppsdelar avkapas från kroppen vid ett felaktigt användande av maskiner. Styrverk E10, E20 kan orsaka klämskador av händer och fingrar.
44. Vibrationer
44. De flesta handhållna maskiner vibrerar mer eller mindre. På sikt kan det ge skador. AFS 2005:15 Vibrationer anger hur länge arbete med vibrerande verktyg får ske. Insatsvärde är den exponeringsnivå vid vilken arbetsgivaren ska genomföra ett åtgärdsprogram. Programmet kan innebära alternativ arbetsmetod eller utrustning, underhållsrutiner, tekniska hjälpmedel t.ex. dämpningsanordningar, utbildning om användningssätt eller begränsning av arbetstid. Vidare ska arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll till den exponerade. Om det ﬁnns skäl att misstänka att exponeringen kan vara skadlig, t.ex. vid användning av slående maskiner, ska medicinsk kontroll erbjudas även om insatsvärdet inte överskrids.
För hand-armvibrationer är insatsvärdet 2,5 m/s2 och gränsvärdet 5,0 m/s2. Värdet gäller den dagliga exponeringen normaliserat till 8 timmar. Värdet beräknas enligt en ISO-standard som vektorsumman av tre riktningar. Mest belastad hand gäller. För helkroppsvibrationer är insatsvärdet 0,5 m/s2 och gränsvärdet 1,1 m/s2. Värdet gäller den dagliga exponeringen normaliserat till 8 timmar beräknat enligt en ISOstandard, inkl. en k-faktor. Den riktning som har högst värde gäller.
Beräkning av tillåten arbetstid
Vanligt är att man genom mätningar eller uppgift från tillverkarenvet vibrationsnivån för ett visst verktyg, en viss maskin eller för en viss typ av arbete. Frågan är då hur länge (effektiv tid) man kan arbeta innan man uppnår insatsvärdet eller gränsvärdet för daglig exponering. Följande lathund för beräkningen kan då vara till nytta. Hand-armvibrationer
Gränsvärde:
Insatsvärde:
T= Tillåten arbetstid per dag (timmar)
av= känd vibrationsnivå (vektorsumman av tre riktningar) (m/s2)
Helkroppsvibrationer
Gränsvärde:
Insatsvärde:
T= Tillåten arbetstid per dag (timmar)
ax,y= känd vibrationsnivå i x respektive y-riktningen (m/s2)
az= känd vibrationsnivå i z-riktningen (m/s2)
Exempel 1
Hur länge (effektiv tid) under samma dag får man arbeta med en viss borrhammare innan gränsvärdet respektive insatsvärdet nås?
Borrhammaren har vibrationsnivån 6,8 i x-led, 11,2 i y-led och 9,6 i z-led.
Vektorsumman av blir då √ 6,82 + 11,22 + 9,62 = 16,2 m/s2
Gränsvärde får inte överskridas. Om detta sker måste arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder för att minska exponeringen samt se till att ytterligare överskridande undviks.
45. Ljusbågar
45. Haveri på grund av överslag och ljusbåge. Personrisken anses som mycket låg dock finns en förhöjd risk i samband med åska. Allvarligheten vid en olycka är stor.
46. Oljespill (halkrisk)
46. Oljeläckage bör åtgärdas. Byte av packningar i flänsanslutningar.
47. Gassvetsställ står inte på anvisad plats
47. Svetsutrustningen skall vara försedd med bakslagsskydd och skyddshandske.
48. Gasolflaskor typ P11 finns nere i station
48. Används vid demontage av krympförband.
Gasol får ej förvaras under mark utan skall efter användandet omedelbart transporteras till markplanet.
49. Rörliga delar gör att man tappar balansen
49. Rörliga delar ska skyddas från oavsiktlig beröring.
50. Svårt att ta sig upp/ut (brand).
50. Mobilt utrymningslarm monteras inne i vattenvägen på lämpligt sätt. T ex magnetfot. Vid öppen manlucka får man världens skorsten om det skulle bli en brand.
51. Risk för nedfallande saker
51. Sparkskydd monterat vid översyn och revision av aggregat.
52. Översvämning
52. Översvämning nere i station orsakat av giljotinbrott på rörledningar som är trycksatta. Ej normenligt montage av trycksatta rörledningar.
53. Varmgång tryckoljepumpar
53. Tryckoljepumpkretsen pumpar runt oljan i oljelådan. Fel på tryckhållningsventiler alt. Säkerhetsventil.
54. Strömförande verktyg vid arbete inne i sugröret
54. Skyddstransformator skall användas, placeras utanför.
24 Volts armaturer
Jordfelsbrytare skall användas.
Likström används.
55. Ordinarie- eller nödljusbelysningen slocknar
55. Man skall ha med sig en ficklampa. Ordinarie belysningens glödlampor har en benägenhet att vara trasig/eller slockna när man behöver de som bäst. Utrymningsmarkering typ reflexlinje
56. Oerfarna personer har kommit på fel ställe.
56. Ingen kontakt har förekommit med den samordningsansvarige. Missförstånd mellan beställare och utförare. Anläggningsansvarig, arbetsledning, kopplingsansvarig, elarbetsansvarig, kopplingsbiträde, entreprenör och underentreprenörer missförstår varandra. Vissa tar för givet att man förstår. Man litar för mycket på t ex underentreprenören. Man försäkrar sig inte om han/hon har erforderlig kompetens. Läs Erfaren person
57. Asynkron drift
57. Asynkron drift har historiskt varit den dominerande orsaken till omfattande elektriska haverier i vattenkraftstationer. De flesta fallen har inträffat i samband med fel på stationsbatteri, då likströmsbortfallet orsakat undermagnetisering samtidigt som det elektriska skyddssystemet slagits ut. Bortfall av eller obefogad magnetisering av rotor kan leda till asynkrondrift, överhettning, explosion av pyrolysgas och brand i generator. Risken för detta får anses som relativt liten. Dock finns stationer där en förhöjd risk föreligger. Allvarlighten vid en olycka är stor.
58. Utebliven funktion hos reläskydd
58. Kontrollera vid behov att reläskyddsprovning utförts.
Utebliven funktion hos reläskydd kan innebära stora personrisker.
Händelser på grund av utebliven funktion i skyddssystem eller reläfunktionen är blockerad pga prov i samband med idrifttagning.
Det går inte att peka på något konkret fall då installerat reläskydd inte fungerat inom förskrivna tider (frånkopplingstid). Dock har det inträffat olycksfall som skulle ha kunnat undvikas om skydd för dessa fel varit installerat. Risken är liten, men allvarligheten vid en olycka är stor. Reläskydd kontrolleras vid Periodisk tillsyn.
59. Beröring av spänningsförande delar
59. Det förekommer att spänningsförande skenor inte är skyddade på ett tillfredställande sätt. Beröringsskyddet kan bestå av nätgaller och det finns en liten risk att beröring kan ske med smala föremål genom nätet.
60. Rörliga maskindelar
60. Alla rörliga maskindelar är inte skyddade och det finns uppenbar risk för att komma i beröring med dessa under drift.
61. Beröring av roterande fläktblad
61. Det förekommer transformatorer där kylutrustningens fläktblad inte är tillfredställande skyddade mot beröring.
Fläktarna går i regel inte vintertid. Fläktarna skall ej provköras vintertid pga isprojektiler.
Fläktarna bör monteras separat från transformatorn vid ombyggnad och nybyggnation.
62. Oframkomlig väg/mark
62. Orkanen Gudrun
Extrem nederbörd
Ensligt läge.
Insatstid för Räddningstjänst och polis
63. Revidering av dokumentation/instruktioner uteblir
63. Dokumenthanteringssystemet Centuri
64. Batterier (syrastänk, explosion, statisk elektricitet)
64. Använd visir.
Funktionsprova fasta ögon- och nödduschar.
Handledsjordning vid batteriprovning
65. Gammalt material som inte städats bort (tex efter projekt)
65. Finns en tendens att materialet läggs på ett ställe och där får det ligga. Någon måste ha i uppgift att utrangera/skrota materialet.
Ledningar som är radialmatade och trädpåfall sker på någon ledning.
66. Överslag och ljusbåge
66. Haveri på grund av överslag och ljusbåge. Personrisken anses som mycket låg dock finns en förhöjd risk i samband med åska.
67. Mobilkran, uppfällt tippflak kan ta i ledningar
67. Skrymmande redskap är redskap som lastbil, liftkorg, kran, grävmaskin, arbetsställning, lång stege etc.
För arbete nära spänning med skrymmande redskap ska elarbetsansvarig ange säkerhetsavstånd.
Med hänsyn till risken för spänningssättning av redskapet ska det anslutas till jord om det inte har betryggande isolation.
68. Kvävning (kolsyresläckning)
68. I Pumpgropar, lågpunkten ansamlas t ex kolsyra som kan medföra kvävning.

Elutrymmen

De största riskerna föreligger vid och i generatorställverk. Huvudanledning till detta är att det vid arbeten i ställverk skett förväxlingar på plats eller i kontrollrum.
Ex. har personal påbörjat arbete på utrustning som varit spänningssatt eller så har personal i kontrollrum kopplat in utrustning på vilket det pågått arbete.
Bär inte stegen på axeln och den skall vara av trä eller glasfiber.
Får icke lägga en aluminiumstege mot durescaskenor får man kan då erhålla en strömkrets. Varje durescasektion skall vara jordad.
Huvudregel vid spänningsmätning
Använd instrument med strömbegränsande mätprober alternativt högeffektsäkringar i mätsladdar eller inbyggda i instrument.
70. Batteriexplosion
70. Funktionsprovas fasta ögon- och nödduschar? Handledsjordning vid batteriprovning? Risk för explosion ökar på grund av stor belastning, kortslutning av poler eller snabbladdning, då det bildas vätgas.
71. Öppna skenstråk
71. Saknar i regel tryckavlastning.
72. Oavsiktligt öppnade elskåp odyl med spänning
72. Elskåpens dörrar skall vara stängda och reglade.
73. Litterabeteckning saknas på utrustning och i instruktioner
73. För att undvika förväxliing av objekt.
74. Jorduttag saknas och jordningsverktyg
74. Den enda säkra markeringen av att arbetsplatsen är spänningslös är arbetsjordning vid arbetsplatsen!
75. Personlig skyddsutrustning används ej
75. Personlig skyddsutrustning skall användas.
Exempel på personlig skyddsutrustning: hjälm, skyddsskor, hörselskydd, skyddshandskar, andningsmask, skyddsoverall mm
76. Ljusbågar/missiler
76. Elcentraler, skyddsglas på proppsäkringshållaren. Kan orsaka ögonskador om glaset saknas vid kortslutning.
77. Brand, överhettning, explosion
77. Explosion av pyrolysgas.
Pyrolys är en mycket viktigt begrepp inom brandforskningen eftersom nästan alla fasta ämnen brinner genom pyrolys. Då materialet värms upp sönderdelas och frigörs dess beståndsdelar i form av gas. Denna pyrolysgas blandar sig med luftens syre och bildar en brännbar blandning. Beroende på pyrolysgasens sammansättning och pyrolys/luftblandningens temperatur kan eller kan inte en antändning ske. En stor mängd frigjorda pyrolysgaser kan skapas en explosiv gasblandning. Antändningen av denna gasblandning kan ge allvarligare konsekvenser än om materialet hade förbränts.
78. Byglingar skall ha avvikande färg mot övriga parter
78. För att de inte skall bli kvarglömda och få den påföljd att blockering eller deblockering är aktiv.

Underjordsstationer

80. Brand, rökfyllning
80.
4. Kopplingsansvarig och dennes ansvar och befogenheter
4.1. Vakthavande montör eller annan person med drifterfarenhet på plats övertar automatiskt kopplingsansvaret för stationen vid konstaterad brand.
4.2. Kopplingsansvarig skall informera sig om situationen intill dess att räddningstjänsten anländer. Detta för att kunna informera räddningstjänstens utryckningsledare om brandplatsens belägenhet och eventuellt om brandens omfattning.
4.3. Kopplingsansvarig ansvarar för att körgrindar öppnas och att en person sänds ut för att visa räddningstjänsten väg till brandplats.
4.4. Kopplingsansvarig utför erforderliga kopplingar för att göra brandplatsen spänningslös.
4.5. Kopplingsansvarig avdelar personal för avbördning genom utskov.
5. Åtgärder vid brandlarm
5.1. Vakthavande montör kontaktar DCS och bekräftar att han mottagit brandlarm.
5.2. Kontrollera var och vad som brinner samt att all personal är varseblivna om brand och att utrymning skett till återsamlingsplats.
5.3. Vid behov tar Vakthavande montör eller annan person med drifterfarenhet på plats över stationen i närkontroll och gör berörda anläggningsdelar spänningslösa.
5.4. Släck elden om det bedöms att det är möjligt att med en enkel insats utföra släckningsarbetet med brandsläckare på platsen.
5.5. Orientera räddningstjänstens utryckningsledare om:
Var centralapparat är placerad
Vem som är kopplingsansvarig
Hittills vidtagna åtgärder
Spänningsförande och farliga anläggningsdelar
Personal i anläggningen
Brand eller olycksplats
Explosionsrisk
Brännbart material i riskzon
Kolsyresprinkler, risk för utlösning
Angreppsvägar

6. Släckningsarbete
6.1. Kopplingsansvarig informerar räddningstjänstens utryckningsledare om förhållandena på brandplatsen.
6.2. Utryckningsledaren bedömer hur släckningsarbetet skall bedrivas.
6.3. Kopplingsansvarig har ansvar för kopplingar så att brandplatsen blir spänningslös efter att kopplingsåtgärder begärts av utryckningsledaren.
7. Telefonlista
Räddningstjänst 112
DCS 060-12 77 77 eller 060-19 68 31

Andningsskydd typ AGA 324 och Spiromatic används i samråd med insatsledaren Räddningstjänsten.
Flykthuvor typ Dräger används vid utrymning.
Fungerar inte vid koldioxid. Erfarenheter från tidigare haverier och rökfyllning är att den här typen av flykthuvor behövs vid utrymning i samband med rökfyllning.

Tunnlar

I regel vattenfyllda.
82. Risk att ramla i vattnet och "sugas in".
82. Vissa stationer har utrymmen för sugrörsavstängning.
Utrymmen där man inte får vistas under drift pga svallning vid lastfrånslag orsakad av t ex närbortfall.
83. Drunkning
83. Särskilt stor risk för detta är i samband med hantering av sugrörsluckor.
Risk föreligger även för att man kan ramla ned nedströms sugrörsluckan och sugas med.
84. Nedstörtningsrisk
85. Bäckintag (stängsel runt om öppning)
85. Vid extrem nederbörd måste man kunna förhindra får stort inflöde i vattenvägen.

Transporttunnlar

87. Ras och stenskred
87. Man skall vara uppmärksam på när stenar och mindre stenblock har ramlat ner.
88. Fordonsbrand
88. Bensin- och etanoldrivna fordon har större brandbelastning än dieseldrivna.
Fordon skall parkeras med "nosen" mot marköppning.
89. Fordon med defekta bromsar
89. Motorbromsa.
Rätt växel väljs.
Stoppsträcka för is och snöförhållande
90. Is/svallis
90. Speciell uppmärksamhet vid tunnelmynning där isbildning i tunneltak och ovan port förekommer. Risk finns att stora isblock ramlar ned då portar manövreras.

Utrymningsvägar och brandsäkerhet

Är larm- och räddningsplanen aktuell?
Känner alla till den?
Har all personal fått instruktioner och utbildning?
Har det gjorts utrymningsövning?
Finns det någon som ansvarar för utrymning?
Har personalen fått utbildning i brand och utrymning?
Utbildas nya i brand och utbildning?
Har utbildningen följts upp?
Är utrymningsvägarna fria?
Kan dörrar i utrymningsvägar öppnas utan hinder?
Sektionering/ventilering av rökgaser.
92. Skyltar saknas
92. Varnar arbetsgivaren för risker i verksamheten?
Informeras det om varselmärkning och signaler?
Är skyltarna placerade så att de syns ordentligt?
Är skyltarna i läsbart skick?
93. Utrymningsplan ej uppdaterad
93. Utrymningsvägen och Återsamlingsplatsen kontrolleras att de är rätt angivna.
94. Svårt att ta sig upp/ut. Utrymningsvägar blockerade.
94. Övertäckta i samband med arbete. Material och gods står på utrymningsmarkeringarna.
95. Rökgaser
95. Rökevakuering och Restvärdesskydd.
Andningsskydd typ AGA 324, Spiromatic. Får endast användas vid utrymning
Flykthuvor typ Dräger.

Organisation, grunden till säkerhet

97. Ingen vet var hon/han är
97. Vem vet var jag är?
Man måste tala om vart man ska och var i station man kommer att vistas.
98. Kontakt utåt saknas (telefon, mobil, plats på karta)
98. Man kan t ex uppmärksamma Frontoffice genom att skapa/orsaka ett larm från någon anläggningsdel.
99. Obehöriga personer, sabotage, terrorism, skadegörelse
99. I samband med att inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats är den dominerande risken att man kan angripas av den eller de personer som utfört handlingen.
OBS! Anläggningens säkerhet kan också ha påverkats av skadegörelse eller sabotage. Allvarligheten vid en olycka är stor.Kontroll av ovanstående får inte ske som ensamarbete. Om inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats ska polis kallas till platsen innan åtgärd vidtas. Vhm skall inte kallas ut vid inbrottslarm utan han skall informeras om att det har varit inbrott och han måste beakta detta vid sitt första besök efter inbrottet.
100. Revidering av ritningar/instruktioner bristfällig
100. Man måste förstå vikten av att den personal som skall arbeta med ny utrustning utbildas väl och att instruktioner, förfarande och provrutiner för utrustningen utarbetas.
101. Traversförar- lastkopplarutbildning saknas.
101. Alla som arbetar med eller kommer i kontakt med koppling av last, lyft av last och körning med hängande last måste känna till vissa grundläggande säkerhetsregler. Lyftanordningar måste vara besiktigade och godkända för lyftändamålet och lyftredskapen måste vara anpassade till det som ska lyftas. Den minst lika viktiga faktorn – den mänskliga – måste också vara rätt utrustad för att arbeta med koppling och lyft av last med hjälp av maskiner. Föraren ska ha yrkesbevis/utbildningsbok och kunskap för den aktuella maskintypen. Kunskap om lyftteknik och lyftredskap är nödvändig. Den som kopplar lasten måste också ha tillräcklig kunskap. Rätt ut rustning i detta sammanhang är kunskap och engagemang!
OBS!
Kontrollera alltid att lyftanordningen är besiktigad och godkänd och använd bara godkända lyftredskap!
102. Yrkesbevis för olika typer av fordon/maskiner saknas
102. Teoretiska utbildningar för yrkesbevis saknas.

Psykosocial arbetsmiljö

104. Tidspress
104. Hinna mer på kortare tid
Kronisk känsla av tidsbrist
Göra allting snabbare
Längre arbetstid
Flera saker samtidigt
Ingen tid för avkoppling
Kroniskt jäktad och uppjagad
Prestera mycket och göra allt perfekt
105. Räddningstjänsten hittar inte.
105. Ange GPS-koordinaterna vid larmning.
106. GPS-koordinater för räddningstjänst och helikopter saknas.
106. GPS-koordinater anslås (skyltar sätts upp) på informationstavla innanför entrédörren. Så att man ser dessa koordinater när man passerar.
I stationspärmen för t ex Storfinnforsen se flik 21. Koordinaterna 7054612 - 1515824
107. Ensamarbete
107. Ensamarbete (Arbete som utförs av enskild individ som inte regelbundet har kontakt med andra människor) Eftersom Vi har ett beställar- och utförarkoncept så blir detta med ensamarbete en sak för arbetsgivaren (entreprenören). Det är upp till varje individ att i varje situation bedöma om han/hon klarar av arbetsuppgiften eller om man skall inhämta hjälp.
Se kommentar/förslag till åtgärd nedan.
En som har kopplingsansvaret i en driftcentral kan inte t ex beordra en mekaniker att mäta spänningen i ett lokalkraftställverk. Identifierade dominerande personrisker. Psykisk överbelastning / utbrändhet. Att jobba i en vattenkraftstation innebär ibland att arbetet bedrivs som ensamarbete. Risken för att man ska belastas för hårt rent psykiskt är liten och konsekvensen stor. Normalt sett kan arbetstagaren kommunicera via radio, mobiltelefon eller vanlig telefon. Vidare kan ensamarbete normalt sett planeras så att personer som uttrycker sin ovilja att jobba ensam kan slippa sådana arbetsuppgifter. Vissa arbeten får inte heller bedrivas som ensam-arbete vilket klart ska framgå av de anläggningsbundna instruktionerna. Ökad risk för kroppsskada.
Risken för kroppsskada ökar inte nämnvärt däremot ökar allvarligheten av en eventuell olycka dramatiskt vid ensamarbete.
Kommentar/förslag till åtgärd
Planera alla arbeten i god tid så att ensamarbete kan undvikas i görligaste mån. Det måste klargöras vilka risker det innebär att göra de specifika arbetsuppgifter som ska utföras. Vissa arbetsuppgifter i en anläggning får inte utföras som ensamarbete. Vilka dessa är ska framgå av de anläggningsbundna instruktionerna. Samordningsansvar. Frågor kring vilket ansvar den personen i DC (=driftcentral) har som beordrar en entreprenör att utföra ett arbete t.ex. felavhjälpning i samband med en utryckning om olycka sker, har uppkommit. I vårat fall med entreprenörer där vi har avtalat om vissa arbetsuppgifter där arbetsgivaren / entreprenören har det fulla arbetsgivaransvaret, men där vi i DC i andra fall direkt beordrar entreprenören att utföra arbeten med preciserade direktiv, kan gränsen för var arbetsgivaransvaret är, vara svår att dra.
Entreprenörens personal ska ha nödvändig kännedom, befogenheter och verktyg för att kunna utföra arbetet på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt. Entreprenörens personal har skyldighet att säga nej till att utföra ett arbete som inte kan genomföras på ett säkert sätt. DC-personal ska då acceptera att arbetet inte kan utföras och lyfta frågan till entreprenörens vakthavande arbetsledning (VHA) för att nå en lösning på arbetsmiljöproblemet så att arbetet kan genomföras på ett säkert sätt. DC-personal bör i samråd med entreprenörens personal bestämma hur och när ett arbete ska genomföras, istället för att ge direktiv och beordra att utföra arbeten vid tex. felavhjälpning. Har du möjlighet att utföra arbetet på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt ? Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid intagsrensning, då entreprenören inte ska utföra enmansarbete. Svårt att få fram extra resurser med kort varsel.
108. Psykisk överbelastning/utbrändhet.
108. Att jobba i en vattenkraftstation innebär ibland att arbetet bedrivs som ensamarbete. Normalt sett kan arbetstagaren kommunicera via radio, mobiltelefon eller vanlig telefon. Vissa arbeten får dock inte bedrivas som ensamarbete vilket klart ska framgå av de anläggningsbundna instruktionerna.
Stressfaktorer på arbetsplatsen
*Minskat intresse, olustkänsla
*Missnöje. irriterad stämning
*Klagomål på miljön
*Låsta regler, samarbetssvårigheter
*Brister i kommunikation, ryktesspridning
*Misstänksamhet. Otrygghet
*Passivitet
*Arbetsprestationen sjunker
*Upplösning av regler
*Felhandlingar. Olyckstillbud
*Personalomsättning
*Missbruk
*Sjukfrånvaro
109. Ökad risk för kroppsskada.
109. Vid ensamarbete ökar inte risken för kroppsskada, nämnvärt, däremot ökar allvarligheten av en eventuell olycka dramatiskt vid ensamarbete. I samband med att inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats är den dominerande risken att man kan angripas av den eller de personer som utfört handlingen.
OBS! Anläggningens säkerhet kan också ha påverkats av skadegörelse eller sabotage. Allvarligheten vid en olycka är stor.Kontroll av ovanstående får inte ske som ensamarbete. Om inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats ska polis kallas till platsen innan åtgärd vidtas. Vhm skall inte kallas ut vid inbrottslarm utan han skall informeras om att det har varit inbrott och han måste beakta detta vid sitt första besök efter inbrottet.

Bilkörning

Bilen som arbetsplats. För vissa är bilen en väsentlig del av arbetsmiljön. Krav måste ställas på att bilen är säker, att utrustningen är anpassad till bilen som arbetsplats och att möjlighet till vila i anslutning till bilkörning ges. Syfte E.ON Vattenkraft strävar i alla lägen efter att förebygga riskerna för att någon av våra anställda kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall. Detta innefattar även trafiksäkerheten.
Beskrivning
Varje år ser E.ON Vattenkraft över:
· verksamheten och inventerar och identiﬁerar de risker som våra anställda utsätts för vid resor i tjänsten. Alla risker bedöms efter allvarlighetsgrad.
· traﬁksäkerhetspolicyn och uppdaterar den vid behov.
· att samtliga medarbetare har den kunskap, motivation, information och utbildning som krävs för att följa policyn.
· följa utvecklingen inom trafiksäkerhetsområdet samt hålla oss ajour om nya lagar och förordningar.
Våra anställda ska
· ha den behörighet och den hälsa som krävs för att på ett trafiksäkert sätt köra i tjänsten.
· genomgå trafiksäkerhetsutbildning, tex körning på halkbana om de kör regelbundet bil i tjänsten.
· alltid vara nyktra och drogfria på arbetsplatsen. Den som intar triangelmärkt medicin eller annan medicin som kan ge dåsighet och andra symtom som äventyrar trafiksäkerheten får under inga omständigheter köra bil i tjänsten.
· vara utvilade samt ta pauser i tillräcklig utsträckning.
· innan körningen påbörjas ha övervägt påverkan av externa faktorer på tidsplanering och vägval. Tillräcklig tid ska avsättas för raster, trafikproblem, mörkerkörning och problem orsakade av dålig väderlek.
· genom sitt körsätt och sitt övriga beteende uppträda som en förebild i trafiken.
· Om möjligt alltid använda handsfreeutrustningen vid mobiltelefoni under körning.
· till närmsta kompetensledare rapportera alla tillbud och olyckor så snart som möjligt.
Ansvar
Trafiksäkerhetspolicyn fastställs av VD. Varje medarbetare i E.ON Vattenkraft ansvarar för att företagets verksamhet sker i enlighet med trafiksäkerhetspolicyn.
Dokumentation
Policy för förmåns-/tjänstebilar inom E.ON koncernen
111. Dikeskörning
111. Bilen som arbetsplats. För vissa är bilen en väsentlig del av arbetsmiljön. Krav måste ställas på att bilen är säker, att utrustningen är anpassad till bilen som arbetsplats och att möjlighet till vila i anslutning till bilkörning ges. Syfte E.ON Vattenkraft strävar i alla lägen efter att förebygga riskerna för att någon av våra anställda kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall. Detta innefattar även trafiksäkerheten.
Beskrivning
Varje år ser E.ON Vattenkraft över:
· verksamheten och inventerar och identiﬁerar de risker som våra anställda utsätts för vid resor i tjänsten. Alla risker bedöms efter allvarlighetsgrad.
· traﬁksäkerhetspolicyn och uppdaterar den vid behov.
· att samtliga medarbetare har den kunskap, motivation, information och utbildning som krävs för att följa policyn.
· följa utvecklingen inom trafiksäkerhetsområdet samt hålla oss ajour om nya lagar och förordningar.
Våra anställda ska
· ha den behörighet och den hälsa som krävs för att på ett trafiksäkert sätt köra i tjänsten.
· genomgå trafiksäkerhetsutbildning, tex körning på halkbana om de kör regelbundet bil i tjänsten.
· alltid vara nyktra och drogfria på arbetsplatsen. Den som intar triangelmärkt medicin eller annan medicin som kan ge dåsighet och andra symtom som äventyrar trafiksäkerheten får under inga omständigheter köra bil i tjänsten.
· vara utvilade samt ta pauser i tillräcklig utsträckning.
· innan körningen påbörjas ha övervägt påverkan av externa faktorer på tidsplanering och vägval. Tillräcklig tid ska avsättas för raster, trafikproblem, mörkerkörning och problem orsakade av dålig väderlek.
· genom sitt körsätt och sitt övriga beteende uppträda som en förebild i trafiken.
· Om möjligt alltid använda handsfreeutrustningen vid mobiltelefoni under körning.
· till närmsta kompetensledare rapportera alla tillbud och olyckor så snart som möjligt.
Ansvar
Trafiksäkerhetspolicyn fastställs av VD. Varje medarbetare i E.ON Vattenkraft ansvarar för att företagets verksamhet sker i enlighet med trafiksäkerhetspolicyn.
Dokumentation
Policy för förmåns-/tjänstebilar inom E.ON koncernen
112. Kollision
112. Olycksrisken varierar beroende på väglag och årstid samt tid på dygnet.
113. Viltolycka
113. Olycksrisken varierar beroende på väglag och årstid samt tid på dygnet.

Tryckbärande anordningar

115. Varselskyltar saknas
115. Varselskyltar får ej avskärmas genom att ställa för gods o dyl.
116. Risk för att gasflaskor faller/skadas
116. AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar.
Fortlöpande tillsyn av gasflaskor.
12 § Gasflaskor skall fortlöpande tillses så att säkerheten är betryggande. Tillsynen skall omfatta såväl gasflaskornas yttre som armatur. Om väsentlig skada upptäcks skall berörd gasflaska eller utrustning omedelbart tas ur drift.
117. Påkörning el dyl (person skadas eller explosion)
117. Skyddshuvar skall vara monterade på gasflaskor som inte är anslutna/inkopplade.

118 Entreprenörernas kvalitetsarbete följs inte upp.

118b. Kontroll kvalitetsarbetet
118b. Entreprenörernas kvalitetsarbete följs upp via Contractor Management. Även entreprenörerna styrs noggrant. Kravet på aktivt kvalitetsarbete ställs, till att börja med, i förfrågningsunderlaget. Innan projektstart får ske, skall kvalitetsplanen vara godkänd. Entreprenörernas kvalitetsarbete följs därefter upp av anläggningsansvariga.

Brandbelastning

Brandstiftare: elfel i transformator, generator, kallflytning och åverkan på kabel. Underhållsarbeten. Heta arbeten. Uppvärmningsanordningar, kaffebryggare, elplattor mm Skadeavhjälpande skydd: Aotomatsprinklers, övrig släckutrustning, Räddningstjänsten, Manövrering av stationen och samband. Timer i personalutrymmena för t ex kaffebryggare.
Är branddörrrar i funktion?
Är kabelgenomföringar brandtätade?
Finns kontroll av att branddörrar är stängda?
Är handbrandsläckare i funktion?
Är handbrandsläckare rätt skyltade och märkta?
Är personalen tränad på handbrandsläckare?
Kontrolleras handbrandsläckarna regelbundet?
120. Inbrott/Skadegörelse/sabotage
120. I samband med att inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats är den dominerande risken att man kan angripas av den eller de personer som utfört handlingen.
OBS! Anläggningens säkerhet kan också ha påverkats av skadegörelse eller sabotage. Allvarligheten vid en olycka är stor.Kontroll av ovanstående får inte ske som ensamarbete. Om inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats ska polis kallas till platsen innan åtgärd vidtas. Vhm skall inte kallas ut vid inbrottslarm utan han skall informeras om att det har varit inbrott och han måste beakta detta vid sitt första besök efter inbrottet.
121. Kroppsskada (Våld och hot)
121. I samband med att inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats är den dominerande risken att man kan angripas av den eller de personer som utfört handlingen.
OBS! Anläggningens säkerhet kan också ha påverkats av skadegörelse eller sabotage. Allvarligheten vid en olycka är stor.Kontroll av ovanstående får inte ske som ensamarbete. Om inbrott, skadegörelse eller sabotage konstaterats ska polis kallas till platsen innan åtgärd vidtas. Vhm skall inte kallas ut vid inbrottslarm utan han skall informeras om att det har varit inbrott och han måste beakta detta vid sitt besök i anläggningen. Han bör utgå ifrån att något är saboterat.

Prioriterade områden

123. Dokumentation
123. Dokumentation skall vara lättillgänglig från Centuri via t ex Intranet.
Felaktig dokumentation är en allvarlig risk, när felsökning, avhjälpande underhåll, tillsyn, om - till - eller nybyggnad ska bedrivas på en anläggning.
124. Felande anläggningsschemor/dokumentation
124. Felaktig dokumentation är en allvarlig risk, när felsökning, avhjälpande underhåll, tillsyn, om - till - eller nybyggnad ska bedrivas på en anläggning.
125. Varselmärkning saknas
125. Komplettera
126. Ingen kontroll på antalet gasflaskor
126. Inventering görs av antalet gasflaskor i anläggningarna. Lämplig plats utses för förvaring av lösa flaskor inkl. uppmärkning samt säkring av flaskorna för att förhindra olycksfall.
127. Tryckbärande anordningar
127. Inventera och klassificera de stationära gasflaskorna med avseende på besiktningsintervall.
128. Risk för fall
128. Tvåledade skyddsräcken är ej godkänt längre. Gallerräcken med höjd 1,60 m. Inventering var riskerna för fall finns vid arbetsställena, kraftverk, dammar och kanaler. Kontroll att det finns räcken, fastsättningsanordningar för säkerhetssele, gångplank samt arbetsinstruktioner. När ska det finnas fallskydd, t ex skyddsräcken? Enligt föreskrifterna ska det normalt finnas skyddsräcken eller liknande skyddsutrustning om nivåskillnaden är två meter eller mer.
129. Fallrisk
129. En som är höjdrädd skall ej vistas på högre höjd, får man svindel så ramlar man. Det finns en risk för fall vid arbete från höga höjder. Arbetet ska därför bedrivas på ett sådant sätt att arbete från eller i stege helt undviks. Det föreligger risk att föremål från arbetsställningen ramlar ned och skadar någon som står under arbetsplatsen. Det har också hänt att arbetsställningar rasat eller plattformar tippat omkull. När ska det finnas fallskydd, t ex skyddsräcken? Enligt föreskrifterna ska det normalt finnas skyddsräcken eller liknande skyddsutrustning om nivåskillnaden är två meter eller mer.
130. Grindrensarmaskiner
130. Inventering av grindrensarmaskinerna och lägga fast en säkerhetsnivå på och kring maskinerna.
131. Risk för klämning
131. Inventera klämrisker på arbetsställena. Vidtaga lämpliga förebyggande åtgärder.
132. Fallskydd och hjälpmedel
132. Räcken, avspärrning
Livlinor
Skyltar
Livbojar
Säkerhetsselar
Båtshakar
Stegar upp från vatten
Gliid/halkskydd
Ryggskydd på stegvägar
Kontrollera infästning av stegvägar som normalt är nere i vattnet.
Kontrollera korrisionsgraden på steg- infästningen som normalt är nere i vattnet.

Miljöförhållanden att beakta

134. Nederbörd
135. Tät dimma
136. Åskväder
137. Hård vind
138. Saltstorm
139. Extremt låg temperatur/Exremt hög temperatur
139. Airconditionaggregat ställs in som orsakar kondensvatten.
140. Kemikaliehantering
140. Ordning och reda i miljöbodar, se upp med vissa kemikalier som ej skall förvaras i samma utrymme på grund av förhöjda risker om de sammanblandas.
141. Brand/explosion
141. Vissa kemikalier har låg flampunkt och är dessutom lättflyktiga vilket ökar risken för brand. Ibland kan det räcka med en liten gnista för att ämnet ska antändas.
142. Hanteringsfel
142. Det finns risk för att kemikalier hanteras fel i verksamheten. Störst risk föreligger då kemikalier tappas om från större förpackningar till mindre bärbara förpackningar. När detta sker kommer den mindre förpackningen vanligtvis att sakna produktetikett varför innehållet blir okänt för övriga användare. Risken ökar att produkten används på ett felaktigt sätt. Vid hantering av fett och lösningsmedel använd skyddshandskar.
143. Fästingbett, med efterföljande risk för tex borelia. Ormbett.
143. Risker föreligger för anläggningsansvariga, projektingenjörer, dammtekniskt sakkunniga och andra som måste gå omkring i högt gräs sly och liknande, t ex på dammar och erosionsskydd.
144. Alkohol och droger
144. Sedan år 1996 finns den förebyggande verksamheten mot alkohol- och droganvändning organiserat i Energibranschens nätverk mot alkohol och narkotika där drygt 100 finansiärer är Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA), Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Svenska Kraftnät. Riskerna minskar med förebyggande arbete och gör det möjligt att göra något konstruktivt åt problemet. Arbetet inom nätverket har haft säkerhetstanken som vägledande. Energibranshens arbete tillsammans med facken är ett banbrytande förebyggande arbete. Säkerhetstanken har varit vägledande. Det går inte att vara onykter och klättra i elstolpar eller hantera anläggningar. Stadiga händer och klara tankar är devisen. Det är livsviktigt att vara nykter på jobbet, för sin egen och andras säkerhet.
145. Getingstick
145. Getingar och humlor lämnar normalt sätt inte sina gaddar. Försök att behålla lugnet och borsta genast bort insekten med en försiktig rörelse för att undvika ytterligare stick. Lämna sedan området lugnt.
Följande åtgärder kan hjälpa till att lindra den lokala reaktionen vid getingstick:
•Höj den stuckna armen eller benet och lägg på is eller en kall kompress på getingsticket för att minska smärtan och svullnaden
•Tvätta försiktigt blåsorna med tvål och vatten för att undvika sekundär infektion
Lindriga reaktioner
Om du är getingallergisk och får lindriga symtom kan du börja med att ta en antihistamintablett.
Lindriga symtom är:
•Nässelutslag
•Stickningar kring munnen och klåda men mår i övrigt bra
•Enbart svullnad runt ögon och mun
Får du försämring skall du kontakta läkare.
Svår allergisk reaktion
Om du är starkt getingallergisk och tidigare har haft en allvarlig reaktion och får allvarliga symtom skall du omedelbart ta din adrenalinpenna om du har en sådan och kontakta akutsjukvården.
Samråd med din allergolog
Varje person som har haft en allvarlig allergisk reaktion efter ett getingstick bör bli undersökt av en allergikunnig läkare. Läkaren gör en grundlig analys av din sjukdomshistoria, gör en undersökning och rekommenderar tester för att fastställa om du har allergi och vilken stickande insekt som orsakade den allergiska reaktionen. Pricktest i huden- eller blodtest (RAST) används för att upptäcka närvaro av en förhöjd mängd IgE-antikroppar.
Personer med allvarlig getingallergi bör överväga hyposensibilisering mot insektsgift - en mycket effektiv vaccinationsmetod som ger mer än 80% av insektsallergikerna fullgott skydd.
Tala med din läkare om du har frågor om medicinering och vaccinering vid getingallergi.
146. Förekomst av asbest i anläggningen generellt
146. AFS 2006:1 Asbest
Att beakta:
Generator: Bromsar med asbestbelägg
Traverser: Bromsar med asbestbelägg
Utskovsluckor: Bromsar
Sugrörsluckor: Bromsar

Projektarbete Kontrollera att detta ingår i små- och stora projekt

Kontrollera att detta ingår i små- och stora projekt
Allmänt
Vid entreprenörsarbete gäller enligt ESA Entreprenör bl a att:
klargöra om entreprenör är elsäkerhetskunning eller inte klargöra samordningsansvaret meddela de skyddsåtgärder innehavaren vidtagit meddela vilka skyddsåtgärder entreprenören ska vidtaga utväxla tillstånd/överenskommelse.
Avtal-upphandling
Det är viktigt att skapa förutsättningar för säkerheten på arbetsplatsen. Därför måste upphandlingen av entreprenaden ställa tydliga krav på entreprenören. Följande lista tar upp ett antal punkter som påverkar elsäkerheten och som man bör ta hänsyn till vid upphandlingen.
Entreprenören ska: ha tillräcklig erfarenhet av liknande arbete se till att hans personal har god kompetens och har genomgått erforderlig elsäkerhetsutbildning (Skötelföreskrifter, ESA eller annan likvärdig utbildning) ha lämplig organisation för uppdraget ha ett kvalitetssäkringssystem använda sig av dokumenterade arbetsmetoder och instruktioner kommunicera på rätt språk ha en klar avgränsning av sitt uppdrag.
Brand
Riskerna för brand är störst vid stora anläggningsarbeten när många personer arbetar samtidigt, mycket material ligger framme och vissa brandfarliga arbeten pågår.
Särskilda rutiner vid svets- och skärarbeten inklusive efterkontroll skall tillämpas (heta arbeten) Särskild "polis" skall avdelas för att beivra eftersatt närvaromarkering, städning,
bortforsling av trä, papper, plast, gastuber mm som kan underhålla och sprida eventuell brand (minska brandbelastningen). Se p. 31 ovan.
152. Arbetsmiljöplaner inte utarbetade av entreprenörer
152. Genom det stora ansvar som ligger på innehavaren av elanläggningar är det ur säkerhetssynpunkt nödvändigt att denne strikt reglerar förhållandet till entreprenören. Det finns en särskild handling framtagen- ESA Entreprenör-som ett hjälpmedel för innehavare. Vid entreprenörsarbete gäller enligt ESA Entreprenör bl a att:
klargöra om entreprenör är elsäkerhetskunnig eller inte
klargöra samordningsansvaret
meddela de skyddsåtgärder innehavaren vidtagit
meddela vilka skyddsåtgärder entreprenören ska vidta
utväxla tillstånd/överenskommelse
153. Instr. om avställning av brandlarm vid Heta arbeten saknas
153. Brandlarmsektioner ställs av men inkopplas ej vid arbetsdagens slut.
Brandvakt skall ej ta rast när övriga tar rast. Tidsförskjut rasten.

Ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att hindra brands uppkomst och spridning faller direkt på ägaren eller innehavaren av en byggnad eller anläggning. Sådana åtgärder skall enligt lagstiftningen ske på dennes eget initiativ. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och innehavare fortlöpande bör bedöma brandriskerna och identifiera de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det.
Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder:
Utrymningsvägar
Brandceller
Nödbelysning
Dörrar i brandcellsgräns
Dörrar i utrymningsvägar
Brand- och utrymningslarm
Släcksystem
Brandgasventilation
Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem
Räddningsvägar
Stigarledningar
Brandskydd av bärande stomme
Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad
Brandtätningar
Ytskikts brandklass

Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder:
Ansvarsfördelning
Utbildning
Information
Övningar
Instruktioner och rutiner
Service och underhåll
Kontrollplaner och dokumenthantering
154. Svårt att ta sig upp/ut. Utrymningsvägar blockerade.
154. Vid projektstart bör fråga om utrymmningsövning aktualliseras.
155. Inträdeskontrollen fungerar ej
155. Insatsledarens första fråga när Räddningstjänsten anländer finns det någon person i kraftverket.
156. GPS-position för anläggningen finns inte anslagen
156. GPS-koordinater anslås (skyltar sätts upp) på informationstavla innanför entrédörren. Så att man ser dessa koordinater när man passerar.
I stationspärmen för t ex Storfinnforsen se flik 21. Koordinaterna 7054612 - 1515824
157. Skyddshjälm används ej
157. Personlig skyddsutrustning skall användas typ skyddshjälm.
Exempel på personlig skyddsutrustning: hörselskydd, hjälm, skyddshandskar, andningsmask, skyddsoverall mm
158. Traversförar- lastkopplarutbildning saknas
158. Alla som arbetar med eller kommer i kontakt med koppling av last, lyft av last och körning med hängande last måste känna till vissa grundläggande säkerhetsregler.
Lyftanordningar måste vara besiktigade och godkända för lyftändamålet och lyftredskapen måste vara anpassade till det som ska lyftas. Den minst lika viktiga faktorn – den mänskliga – måste också vara rätt utrustad för att arbeta med koppling och lyft av last med hjälp av maskiner. Föraren ska ha yrkesbevis/utbildningsbok och kunskap för den aktuella maskintypen. Kunskap om lyftteknik och lyftredskap är nödvändig.
Den som kopplar lasten måste också ha tillräcklig kunskap. Rätt ut rustning i detta sammanhang är kunskap och engagemang!
OBS!
Kontrollera alltid att lyftanordningen är besiktigad och godkänd och använd bara godkända lyftredskap!
159. Förarbevis för olika typer av fordon saknas.
160. Provning och driftsättning
160. Utse en drifttagningsledare
· Kopplingsarbete
· Ofrivillig beröring av spänningsförande del
· Klämskada
· Ljusbåge
· Explosion
Eftersom provningar och driftsättningar är ett särskilt riskfyllt moment ska underlag för dessa arbeten iordningställas i mycket god tid. Underlaget ska tillställas grundserviceentreprenören ( lokalt kopplingsansvarig, samordningsansvarig etc.) samt anläggningsägaren eller dennes representant, för granskning. Det är av yttersta vikt att alla som vistas i anläggningen känner till att provningar pågår och att de hålls informerade om när provningar med förhöjd risk företas. Efter provning ska det klart framgå att provningarna är avslutade. Vidare ska handhavandeinstruktioner vara klara i god tid före driftsättningen så att inga överraskningar kan uppstå för den som ska handha den driftsatta anläggningen.
161. Projektmedverkan
161. Grundserviceentreprenörens projektmedverkan omfattar
* samordningsansvar enligt AML, 3 kap. § 6 och 7 vid projektarbeten
* upprättande av arbetsmiljöplaner * samordning av arbetsmiljöplaner
* deltagande i projektmöten, besiktningar
* visning av i projektet ingående objekt
* egen tid för deltagande i projektutbildning
* deltagande i skyddsronder
162. AFS 2008:3 Maskiner
162. Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner
Allmänna principer
1. Maskintillverkaren eller dennes representant ska säkerställa att en riskbedömning görs för att fastställa de hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen. Maskinen ska därefter konstrueras och tillverkas med hänsyn till resultatet av denna riskbedömning.
Genom den upprepande processen för riskbedömningen och riskreduceringen enligt ovan ska tillverkaren eller dennes representant
– fastställa maskinernas gränser, bland annat avsedd användning och rimligen förutsebar felaktig användning,
– identifiera de riskkällor som maskinerna kan ge upphov till och risksituationerna i anslutning till dessa,
– bedöma riskerna med beaktande av hur allvarlig eventuell skada eller ohälsa kan bli och sannolikheten för att sådan ska uppkomma,
– utvärdera riskerna i syfte att fastställa om det krävs riskreducering i enlighet med direktivets mål,
– eliminera riskkällorna eller minska riskerna relaterade till dessa genom skyddsåtgärder enligt prioriteringen i punkt 1.1.2 b.
2. De skyldigheter som anges i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven gäller bara när maskinen i fråga ger upphov till riskkällor vid användning under sådana omständigheter som tillverkaren eller dennes representant förutsett, eller under sådana onormala omständigheter som kan förutses. Principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2 och skyldigheterna rörande märkning av maskiner och tillhandahållande av bruksanvisning enligt punkt 1.7.3 och 1.7.4 ska gälla under alla omständigheter.
3. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i denna bilaga är tvingande. Det kan dock på grund av rådande teknisk utvecklingsnivå vara omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven. Under sådana omständigheter ska maskinen så långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål.
4. Denna bilaga består av flera delar. Den första har en allmän omfattning och gäller samtliga maskintyper. De andra delarna behandlar vissa mer specifika riskkällor. För att med säkerhet uppfylla samtliga tillämpliga grundläggande krav måste man dock ta hela denna bilaga i beaktande. När maskinerna konstrueras ska kraven i den allmänna delen och kraven i en eller flera av de andra delarna beaktas, beroende på resultatet av riskbedömningen i enlighet med punkt 1 i dessa allmänna principer.
163. AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning
163. Föreskrifterna gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. De grundar sig på arbetsmiljölagen 1977:1160. Ansvarig för arbetsmiljön är arbetsgivaren som kan vara en juridisk eller fysisk person. Om flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma ställe är de skyldiga att se till att de inte utsätter andras anställda för risker från den utrustning de använder. Tre grundelement i arbetsmiljöarbetet är Människan (M), Tekniken (T) och Organisationen (O) – ett s.k. MTO-perspektiv. Det är viktigt att hitta risker för ohälsa och olycksfall innan de byggts in i systemet.

Undersökning och riskbedömning
3 § Undersökning och riskbedömning skall göras för att bedöma om den
arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för det arbete som skall
utföras, eller om den har anpassats till det på lämpligt sätt så att den kan
användas med betryggande säkerhet.
De riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen
skall undersökas och bedömas.
4 § En förnyad undersökning och riskbedömning skall genomföras
1. om uppföljningen enligt 6 § visar att befintliga risker inte stämmer med
tidigare riskbedömning,
2. om vidtagna åtgärder inte gett förväntat resultat eller
3. vid förändringar i arbetsprocesser eller verksamheten.
Åtgärder
5 § Med utgångspunkt i riskbedömningen skall alla nödvändiga åtgärder
vidtas för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Kraven i 7–21 §§ skall alltid
vara uppfyllda.
Uppföljning
6 § Riskbedömningen och de vidtagna åtgärderna skall följas upp regelbundet
för att klargöra om riskbedömningen är riktig och att åtgärderna gett
förväntat resultat.
164. Ställa tydliga krav på CE-märkning vid upphandlingar
164.
SS-EN 12100-1 respektive-2

Brukare – ställ krav när du köper maskiner
■ Ställ krav på CE-märke och försäkran om överensstämmelse.
■ Se till att bruksanvisningar och underhållsinstruktioner finns med. Skall finnas i 10 år.
■ Bygger du maskinlinjer kan du bli ”tillverkare”.
■ Det är ditt ansvar - som ägare och arbetsgivare - att förvissa Dig om att nya maskiner och ny utrustning, som du ställer till arbetstagarnas förfogande, uppfyller Maskindirektivets krav.

För att rätt förstå följande beskrivning skall noteras att vi använder ordet användare om maskinens ägare, medan operatören är den som betjänar maskinen.
165. CE-dokumentationen ansvarar anläggningsägaren för
165. Anläggningsägaren skall skriva under ett intyg

Ny utrustning ska uppfylla kraven
Det är inte bara tillverkare och leverantörer som berörs av produktreglerna.
Det finns också EG-direktiv som ställer krav mot arbetsgivare/brukare.
Vissa EG-direktiv som medför krav mot arbetsgivare har överförts
till svenska föreskrifter genom:
AFS 1998:4 Användning av maskiner och annan utrustning
AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning
166. Leverantören skall leverera CE-dokumentation för sin leverans
166. Standardformulering från LOU-upphandlingar.
167. Förekomst av asbest i anläggningen generellt
167. AFS 2006:1 Asbest
Att beakta:
Generator: Bromsar med asbestbelägg
Traverser: Bromsar med asbestbelägg
Utskovsluckor: Bromsar
Sugrörsluckor: Bromsar

Byggmaterial (skivmaterial, fasad, byggelement)
Rörisolering
Ventilationsrör (eternit)
Kabelstegar med eternitplattor över stegpinnarna.

Undersökning och riskbedömning enligt 20§ AFS 2006:1
Innan ett arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm påbörjas, skall alla åtgärder vidtas som behövs för att identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest.
168. Intagstub. Arbete i cistern . AFS 2011:19 §31-32 och §36.

HPP Risk Assessment SAM

Go digital today!

Convert your paper checklists into digital forms

Damm, utskov, intag, vattenvägar

Maskinsal, generatorvåning, turbinvåning, spiralvåning Utomliggande byggnader (verkstäder/miljöbodar) Övriga lokaler, annat och gemensamt

Elutrymmen

Underjordsstationer

Tunnlar

Transporttunnlar

Utrymningsvägar och brandsäkerhet

Organisation, grunden till säkerhet

Psykosocial arbetsmiljö

Bilkörning

Tryckbärande anordningar

118 Entreprenörernas kvalitetsarbete följs inte upp.

Brandbelastning

Prioriterade områden

Miljöförhållanden att beakta

Projektarbete Kontrollera att detta ingår i små- och stora projekt

Related checklists

HPP Risk Assessment SAM

Free HPP Risk Assessment SAM Checklist

Go digital today!

Convert your paper checklists into digital forms

Damm, utskov, intag, vattenvägar

Maskinsal, generatorvåning, turbinvåning, spiralvåning Utomliggande byggnader (verkstäder/miljöbodar) Övriga lokaler, annat och gemensamt

Elutrymmen

Underjordsstationer

Tunnlar

Transporttunnlar

Utrymningsvägar och brandsäkerhet

Organisation, grunden till säkerhet

Psykosocial arbetsmiljö

Bilkörning

Tryckbärande anordningar

118 Entreprenörernas kvalitetsarbete följs inte upp.

Brandbelastning

Prioriterade områden

Miljöförhållanden att beakta

Projektarbete Kontrollera att detta ingår i små- och stora projekt

Related checklists